Morgans som ranchhästar

Tänk om man någon gång kunde berätta en sak utan att dra början av historien! Det hade förenklat den här texten om Morgans med cutting-blod i ådrorna – men se nej, historien börjar redan i slutet av 1700-talet då Amerikas första hästras bildades, The Morganhorse.

Flying  Jubilee morgan horse

Flying Jubilee

Stamfadern, hingsten Figure, blev ju känd som en alldeles särdeles exceptionell häst som var relativt liten, men starkare än de flesta drafthästarna och snabbare än fullbloden. Det är inte för inte som Disney gjorde en film om hingsten som blev en legend på sin tid med epitetet “the horse that can outrun, outpull and outtrot any horse” och som än idag har en sträcka i Vermont uppkallad efter sig, “The Morgan Mile”, där han slog alla hästar inkl den tidens kapplöpningshästar, som han tvingades tävla mot på kvällarna efter att ha jobbat på gården hela dagen.

Amerikanarna tog rasen till sina hjärtan och Morganhästen blev östkustens Rolls Royce och Ford pickup på en gång, hästen som drog plogen hela dan och som ändå hade kraft och flair nog att dra fin-droskan till stan på kvällen.
Morganhästen blev remonthäst i inbördeskriget och staten drog igång uppfödningsprogram för att armén skulle kunna få ett jämnt tillskott av den härdiga, lättfödda rasen som kämpade så hårt för och med sina ryttare.

När så det var dags att dra västerut för alla nybyggarna, så drog många av dem mot guldet och det hårda nya livet tillsammans med sina Morganhästar, och så startar ett nytt kapitel i historien, för såväl USAs historia som för rasen.

Marvin & Armano holding calf to brand

Marvin & Armano holding calf to brand

Morganhästen är ju känd för sin styrka, sitt enorma hjärta och sin kämpaglöd – samtidigt som den är en stilig rackare som gillar att visa upp sig. På många håll runt om i USA koncentrerade rika uppfödare sig på just den flashiga delen av rasen, och så bildades en blodslinje som blev en mästare i show-ringen.
På västkusten där man behövde seglivade, härdiga, hårt arbetande, snabba hästar med cowsense – koncentrerade man sig på andra drag hos Morganhästen och så föddes den så kallade wwf-linjen av Morganhästen. Western working family.

De stora rancherna: King, the Triangle Ranch, The Matador Ranch, Heart, Cross, Sellman, LU Ranch m fl – tog fram några av rasens allra bästa ko-hästar och de hade de största Morganbesättningarna.

Morganhästen blev en uppskattad häst av Californiens Vaqueros, och när indianstammarnas hästar behövde förbättras, startade myndigheterna hingst-stationer hos stammarna med Morganhästar, just p ga a rasens egenskap att nedärva det bästa den har och så gott som alltid förbättra alla hästar de korsades med. Än idag finns några indianstammars prefix kvar inom rasen.

Morganhästen korsades genom åren friskt med andra raser och den amerikanska travaren, the Tennessee Walking Horse, Standardbred, Saddlebred, Curly och Quarter är raser som bottnar med Morgans.

Cross_RanchNär Quartern så småningom började sin erövring av USAs västkust klev i stort sett alla de stora rancherna på tåget och skrev in sina Morgans i Quarterhästens register. Under några år verkade många av de allra bästa Morganhingstarna under dubbla namn, för två rasers räkning: Ett namn när de betäckte Morganston för AMHAs register och ett annat när avkomman skrevs in i AQHA-registret. Så småningom övergick de flesta till att enbart registrera Quarters.
De Quarters som idag registreras som foundation, bottnar i de flesta fall med Morgans i stammen, och exteriört visar de två raserna här stor likhet.

Vill du läsa mer om just den här perioden, hur Quartern bildades och Morganhästens del i det – läs artiklarna som du hittar längst ner på den här sidan, de är alldeles utmärkta, väl researchade med bidrag från de stora ranchägarna.

Sparfield cuttingMen så klart lever Morganhästen vidare som egen ras, och den har kvar alla de drag som gjorde den så populär till att börja med. Den har nu fått några olika blodslinjer, med specialinriktningar. Men värt att hålla i minnet är att rasens styrka är att en individ kan göra det mesta du ber den om – allt från att dra vagnen, hoppa hinder, showa, gå fälttävlan eller att hålla kor vid brandings – oavsett blodslinje.

En Morgan med mycket ww-linjer i sig brukar landa på runt 150 cm i mankhöjd, och den jobbar utmärkt nära marken med otrolig bärighet och styrka. Den är smidig och har en förmåga att fokusera på en uppgift, och har ofta en otroligt mjuk och bärig galopp samt ett mjukt och vänligt psyke.
Justin Morgan’s Contribution to the Quarter Horse
by Jeanne Thomas

The Morgan-Quarter Horse Connection
by Gail Perlee